Glutentest och celiakiutredning – vad är skillnaden?

Celiaki, som också kallas glutenintolerans, innebär enligt 1177 att kroppen inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. De vanligaste symtomen är magbesvär, trötthet och att gå ner i vikt. Ett konsumenttest för gluten kan mäta en av de markörer som används i utredningen, men själva celiakidiagnosen ställs alltid av vården. Den här sidan går igenom vad ett glutentest brukar mäta och varför ordningen på stegen spelar roll.

Vad ett glutentest brukar mäta

1177 för vårdpersonal beskriver att transglutaminasantikroppar av IgA-typ har hög sensitivitet och specificitet för celiaki, förutsatt att personen fortsatt äter gluten när provet tas. Det är den typen av antikropp som de flesta blodbaserade glutentest, både i vården och som konsumenttest, är byggda för att mäta. Ett förhöjt värde är en stark indikation, men enligt Celiakiförbundet ställs den slutliga celiakidiagnosen efter att en läkare gjort en samlad bedömning av symtom och provsvar, och i vissa fall kompletterat med vävnadsprov (biopsi) från tunntarmen.

Varför gluten inte bör uteslutas i förväg

Ett av de viktigaste förbehållen kring glutentest gäller tajmingen. Livsmedelsverket skriver att vissa som misstänker celiaki testar att utesluta gluten under en tid som ett sätt att själva försöka avgöra saken, men att det kan få motsatt effekt. Skälet är att antikroppsnivåerna kan sjunka eller normaliseras när man slutar äta gluten, vilket i sin tur kan ge ett missvisande provsvar och försvåra en korrekt diagnos längre fram. Misstänker du celiaki är alltså nästa steg att testa dig medan du fortfarande äter gluten som vanligt, inte att först prova en glutenfri period. 1177 ger samma råd inför en utredning: fortsätt äta gluten som vanligt fram till att provtagningen är genomförd.

Provtagning och nästa steg

Ett blodprov för transglutaminas-antikroppar tas som ett vanligt venöst prov och kräver i regel ingen fasta. Ett förhöjt värde följs normalt upp av vårdcentralen, som kan remittera vidare för ytterligare utredning. Ett konsumenttest kan alltså ge en indikation värd att ta med sig till vården, men det är läkaren som väger samman provsvar, symtom och eventuell vävnadsprovtagning till en slutgiltig bedömning – inte testresultatet i sig.

Forskarnas råd: testa innan du ändrar kosten

En professor vid Karolinska Institutet som forskar om celiaki understryker samma princip som Livsmedelsverket lyfter fram: misstänker du celiaki bör du testa dig innan du slutar äta gluten. Skälet är genomgående detsamma – antikroppsnivåerna som testet mäter beror på ett fortsatt intag av gluten, och en period utan gluten kan därför göra ett senare provsvar svårtolkat. Samma resonemang gäller oavsett om det första testet är ett konsumenttest eller ett prov taget via vårdcentralen: ordningen på stegen spelar större roll för tillförlitligheten än vilken aktör som utfört analysen.

Misstänker du i stället laktosintolerans, se vår guide om laktostest och laktosintolerans. Är du osäker på om dina besvär beror på en bredare matöverkänslighet, läs om begränsningar med matintoleranstest. För en bredare översikt, se allergitest eller intoleranstest.