Laktostest och laktosintolerans

1177 beskriver att den som har laktosintolerans kan få ont i magen, diarré och gaser i magen när man får i sig mat och dryck som innehåller laktos, alltså mjölksocker. Orsaken är att kroppen har nedsatt förmåga att bryta ner laktos med hjälp av enzymet laktas – inte en reaktion från immunförsvaret. Det finns i huvudsak två sätt att testa detta: ett gentest som visar anlaget, och en laktosbelastning som testar den faktiska kroppsliga reaktionen. Den här sidan förklarar skillnaden.

Gentest för laktasgenen

Ett vanligt förekommande test analyserar en variant i den gen som styr produktionen av enzymet laktas, ofta via ett vanligt blodprov. Karolinska Universitetssjukhuset beskriver att laktosintolerans kan vara antingen primär och genetisk, eller sekundärt förvärvad till exempel på grund av en tarmskada. Ett gentest av det här slaget visar om du har den genvariant som med tiden brukar ge nedsatt laktasproduktion – men det visar inte nödvändigtvis om du redan idag har besvär av laktos, eftersom genuttrycket och symtombilden kan variera.

Laktosbelastning – ett funktionellt test

Vårdens laktosbelastning testar i stället funktionen direkt. Karolinska Universitetssjukhusets patientanvisning beskriver att du under undersökningen får lämna ett blodprov för att bestämma blodsockervärdet, sedan dricker en lösning med laktos, och därefter får lämna ytterligare blodprov för att se hur blodsockret förändras. Det är vårdpersonalen som tolkar kurvan och avgör vad resultatet betyder för dig. Den metoden mäter alltså den faktiska reaktionen snarare än ett genetiskt anlag.

Laktosintolerans jämfört med mjölkproteinallergi

Det är lätt att blanda ihop laktosintolerans med allergi mot mjölkprotein, men 1177 och flera vårdkällor är tydliga med att det rör sig om olika mekanismer: laktosintolerans handlar om nedsatt nedbrytning av ett kolhydrat, medan en mjölkproteinallergi är en immunreaktion mot proteinet i mjölk. Symtomen kan likna varandra, men utredning och hantering skiljer sig åt – ännu ett skäl att låta vården avgöra vilket test som är relevant om du är osäker.

Vad ett resultat betyder i praktiken

1177 skriver att laktosintolerans är ofarligt och att besvären brukar gå över om du undviker den mat och dryck som orsakar dem. Ett testresultat, oavsett om det är genetiskt eller funktionellt, är alltså ett hjälpmedel för att förstå orsaken till besvär – inte en anledning att på egen hand göra stora kostförändringar utan att först ha stämt av med vårdpersonal, särskilt om andra symtom förekommer samtidigt.

Vem ett laktostest brukar vara aktuellt för

Testmottagningen beskriver, i sin genomgång av när ett laktosintoleranstest kan vara relevant, att det riktar sig till den som misstänker att kroppen har svårt att bryta ner laktos, mjölksockret som finns i mejeriprodukter. Internetmedicins behandlingsöversikt beskriver laktosintolerans som ett tillstånd där nedbrytningen av laktos är nedsatt på grund av låg laktasaktivitet i tunntarmen, vilket kan ge upphov till gastrointestinala besvär. Ett test, oavsett typ, brukar vara mest relevant när det finns en konkret misstanke att utreda – inte som en allmän hälsokontroll utan anledning.

Misstänker du i stället celiaki, se vår guide om glutentest och celiakiutredning. Vill du förstå mer om bredare matintoleranstest och vad kritiken mot dem grundar sig på, läs begränsningar med matintoleranstest. För en bredare överblick, se allergitest eller intoleranstest.